Vad CRA kräver av uppkopplade produkter, tidslinjen fram till 2027 och vad utvecklingsteamet ska göra nu.
Cyber Resilience Act (CRA) är en EU-förordning som gör tillverkare ansvariga för cybersäkerheten i hård- och mjukvaruprodukter med digitala element under hela deras livscykel. Skyldigheten att rapportera aktivt utnyttjade sårbarheter gäller sedan den 11 september 2026, och huvuddelen av kraven gäller från den 11 december 2027. Börja med omfattningen, en SBOM och en process för sårbarhetshantering.
För ett produktbolag är CRA mindre ett juridiskt projekt än ett tekniskt. Förordningen frågar hur produkten är designad, vad den innehåller, hur ni hittar och åtgärdar sårbarheter och hur länge ni ger support. Den här guiden är skriven för produktägare, tekniska ledare och CTO:er i bolag som bygger uppkopplade enheter eller mjukvara som säljs i EU.
Vad omfattar Cyber Resilience Act?
Cyber Resilience Act omfattar i stort sett alla hård- och mjukvaruprodukter med digitala element som direkt eller indirekt kan anslutas till en enhet eller ett nätverk och som släpps ut på EU-marknaden.
Det formella namnet är förordning (EU) 2024/2847. En produkt med digitala element är en mjuk- eller hårdvaruprodukt inklusive dess lösningar för fjärrdatabehandling, och även komponenter som släpps ut på marknaden separat. Firmware i en industriell sensor, en mobilapp, ett skrivbordsprogram, en smart hemenhet och ett mjukvarubibliotek som säljs som produkt kan alltså omfattas.
Vissa produkter är undantagna eftersom sektorsregler redan täcker dem, till exempel medicintekniska produkter, motorfordon och utrustning för civil luftfart. Ren mjukvara som tjänst ligger i regel utanför CRA, utom när den är en lösning för fjärrdatabehandling som produkten behöver för att utföra någon av sina funktioner. Fri och öppen programvara som utvecklas utanför kommersiell verksamhet omfattas inte heller.
CRA delar dessutom in produkter i risknivåer, och nivån avgör hur ni visar att produkten uppfyller kraven:
Kategori
Exempel ur förordningen
Hur överensstämmelse visas
Standard
Exempel ur förordningen
De flesta produkter med digitala element
Hur överensstämmelse visas
Tillverkarens egen bedömning
Viktig, klass I
Exempel ur förordningen
Lösenordshanterare, VPN, routrar, smarta hemassistenter
Hur överensstämmelse visas
Harmoniserad standard eller bedömning av tredje part
Viktig, klass II
Exempel ur förordningen
Brandväggar, intrångsdetektering, manipuleringssäkra mikroprocessorer
Hur överensstämmelse visas
Bedömning av ett anmält organ
Kritisk
Exempel ur förordningen
Gateways för smarta mätare, smartkort, hårdvarusäkerhetsmoduler
Hur överensstämmelse visas
Eventuellt europeisk cybersäkerhetscertifiering
Er roll spelar också in. Tillverkaren bär de flesta skyldigheterna, men importörer och distributörer har egna. Om ni sätter ert varumärke på en produkt som någon annan har byggt räknas ni som tillverkare.
Tidslinjen 2024 till 2027
CRA börjar gälla i tre steg: förordningen trädde i kraft i december 2024, rapporteringen startade i september 2026 och de fullständiga kraven gäller från december 2027.
Följande datum gäller i oktober 2026, enligt Europeiska kommissionen och förordningstexten:
Datum
Vad som gäller
10 december 2024
Vad som gäller
Förordningen trädde i kraft
11 juni 2026
Vad som gäller
Regler om organ för bedömning av överensstämmelse (anmälda organ) börjar gälla
11 september 2026
Vad som gäller
Tillverkare ska rapportera aktivt utnyttjade sårbarheter och allvarliga incidenter
11 december 2027
Vad som gäller
Alla huvudsakliga skyldigheter gäller, inklusive de väsentliga kraven och CE-märkning
Det mellersta datumet är det som team oftast missar. Sedan den 11 september 2026 gäller rapporteringsplikten även för produkter som redan finns på marknaden, inte bara nya. Produkter som släpps ut före den 11 december 2027 omfattas i regel av de fullständiga kraven först om de genomgår en väsentlig ändring efter det datumet, men rapporteringsplikten gäller redan för dem.
Fjorton månader låter som gott om tid, men en produkt som släpps i slutet av 2027 designas nu. Om arkitekturen, uppdateringsmekanismen och leverantörernas komponenter inte är förberedda blir det dyrt att bygga om i efterhand.
Vilka är de väsentliga kraven?
De väsentliga kraven i förordningens bilaga I innebär att produkter ska vara säkert designade och att tillverkaren ska hantera sårbarheter under hela supportperioden.
Secure by design är principen att säkerhet byggs in från det första arkitekturbeslutet i stället för att läggas till efter release. CRA gör principen till konkreta skyldigheter. Produkter ska bland annat:
- levereras utan kända sårbarheter som går att utnyttja
- levereras med en säker standardkonfiguration och kunna återställas till ursprungsläget
- få säkerhetsuppdateringar, automatiskt som standard där det är lämpligt, med möjlighet att välja bort
- skydda mot obehörig åtkomst med lämplig autentisering och åtkomstkontroll
- skydda konfidentialitet och integritet för lagrad och överförd data
- bara samla in och behandla den data som behövs för produktens avsedda ändamål
- begränsa angreppsytor, inklusive externa gränssnitt
- registrera och övervaka relevant intern aktivitet, till exempel åtkomst till data och tjänster
- låta användaren radera all data och alla inställningar på ett säkert sätt
Tillverkaren ska också göra en riskbedömning av cybersäkerheten, dokumentera den i den tekniska dokumentationen och hålla den aktuell. Supportperioden, då sårbarheter ska hanteras, ska spegla hur länge produkten förväntas användas och är i regel minst fem år.
Brott mot de väsentliga kraven kan ge böter på upp till 15 miljoner euro eller 2,5 % av den totala globala årsomsättningen, det som är högst. Den större kommersiella risken är enklare än så: produkter utan CE-märkning enligt CRA får inte säljas i EU efter december 2027. Produktsäkerhet blir därmed en egenskap ni dokumenterar, inte ett löfte i en säljpresentation.
SBOM och sårbarhetshantering
Ni behöver en SBOM för varje release och en fungerande process för sårbarheter som klarar en rapporteringsfrist på 24 timmar.
En SBOM (software bill of materials) är en maskinläsbar förteckning över komponenterna och beroendena i en mjukvarurelease. CRA kräver att tillverkaren tar fram en sådan i ett vanligt förekommande, maskinläsbart format som minst täcker beroendena på högsta nivån. CycloneDX och SPDX är vanliga format. Förteckningen ska motsvara det kunden faktiskt får, inte det som en utvecklare har installerat lokalt. Guiden vad en SBOM är och varför CRA kräver den går igenom format och automatisering.
Kraven på sårbarhetshantering i bilaga I, del II, går längre än en SBOM. Ni ska:
- identifiera och dokumentera komponenterna i varje produkt
- åtgärda sårbarheter utan dröjsmål, bland annat genom säkerhetsuppdateringar
- testa och granska produktens säkerhet regelbundet
- offentliggöra information om åtgärdade sårbarheter när en uppdatering finns
- ha en policy för samordnat offentliggörande av sårbarheter och en kontaktadress för rapporter
- distribuera uppdateringar säkert och, där det är möjligt, kostnadsfritt med tillhörande information
Rapporteringen är den tidskritiska delen. Enligt kommissionens vägledning om CRA-rapportering ska tillverkaren skicka en tidig varning inom 24 timmar från att den fått kännedom om en aktivt utnyttjad sårbarhet eller en allvarlig incident, en fullständig anmälan inom 72 timmar och en slutrapport senare. Rapporterna går via ENISA:s gemensamma rapporteringsplattform till den nationella CSIRT-enheten i landet där ni har ert huvudsakliga etableringsställe. Hur ni bygger processen bakom rapporten beskrivs i guiden om sårbarhetshantering och rapportering enligt CRA.
En praktisk kontroll för teamet: välj ett tredjepartsbibliotek i er senaste release. Kan ni inom en timme säga vilka levererade versioner som innehåller det, vilka kunder som kör dem och vem som kan godkänna en akut uppdatering? Om inte, börja där.
Om ert företag också är en väsentlig eller viktig verksamhetsutövare tillkommer skyldigheter på organisationsnivå enligt cybersäkerhetslagen. Läs mer i guiden om NIS2 och cybersäkerhetslagen.
Devies
Vill ni ha en second opinion?
Devies, en produkt- och utvecklingskonsult i Göteborg, arbetar med frågor som den här tillsammans med nordiska produkt- och IT-team. Berätta var ni står så föreslår vi ett rimligt första steg.
Vanliga frågor
När börjar Cyber Resilience Act gälla?
Cyber Resilience Act trädde i kraft den 10 december 2024. Reglerna om anmälda organ gäller från den 11 juni 2026, och tillverkarnas skyldighet att rapportera aktivt utnyttjade sårbarheter och allvarliga incidenter gäller sedan den 11 september 2026. De huvudsakliga skyldigheterna, inklusive de väsentliga kraven och CE-märkning, gäller från den 11 december 2027. Rapporteringen omfattar redan produkter som finns på marknaden i dag.
Kräver CRA en SBOM?
Ja. Tillverkaren ska identifiera och dokumentera komponenterna i sina produkter, bland annat genom att ta fram en software bill of materials i ett vanligt förekommande, maskinläsbart format. Den ska minst täcka produktens beroenden på högsta nivån. CycloneDX och SPDX är vanliga format. SBOM:en ingår i den tekniska dokumentationen och ska motsvara den release som kunderna faktiskt får.
Gäller Cyber Resilience Act för SaaS?
I regel inte på egen hand. Mjukvara som enbart levereras som tjänst omfattas främst av NIS2, inte av CRA. Om en molntjänst däremot är en lösning för fjärrdatabehandling som en produkt behöver för att utföra någon av sina funktioner, till exempel backend för en uppkopplad enhet eller app, omfattas den av CRA som en del av produkten. Bedöm därför produkten och dess tjänster tillsammans.










