Begreppen används som synonymer men täcker olika saker. Här skiljer vi dem åt, placerar IT-säkerhet och dataskydd bredvid dem och visar vad ett ledningssystem för informationssäkerhet (ISMS) faktiskt består av.
Informationssäkerhet skyddar information i alla former, på papper, i människors huvuden och i system, så att den förblir konfidentiell, korrekt och tillgänglig. Cybersäkerhet är den del som skyddar nätverk, system och digitala data mot cyberhot. Ett ISMS är ledningssystemet som styr båda: policyer, roller, riskanalys, åtgärder och regelbunden uppföljning.
Fråga fem personer på ett företag vad "säkerhet" betyder och ni får fem olika svar. IT-teamet tänker på brandväggar, juristen på GDPR och styrelsen på den senaste rubriken om ransomware. Guiden är skriven av Devies, ett produkt- och utvecklingskonsultbolag i Göteborg, för IT-chefer, CISO:er, compliance-ansvariga och chefer som behöver ett gemensamt språk innan de planerar arbetet. Den definierar informationssäkerhet och cybersäkerhet, jämför dem med begreppen de ofta blandas ihop med och förklarar vad ett ledningssystem för informationssäkerhet är.
Vad är informationssäkerhet, och hur skiljer den sig från cybersäkerhet?
Informationssäkerhet är skyddet av all information en organisation är beroende av, oavsett form, medan cybersäkerhet omfattar den digitala delen av uppdraget: nätverk, system och de data de innehåller.
Två definitioner gör gränsen konkret:
- Informationssäkerhet är att hålla information konfidentiell (bara rätt personer ser den), korrekt (ingen ändrar den utan behörighet) och tillgänglig (den finns när den behövs). Informationen kan vara ett avtal i en skrivbordslåda, en prislista i ett mejl, ett samtal på tåget eller en kundtabell i en databas.
- Cybersäkerhet är, med EU:s egna ord, "de åtgärder som krävs för att skydda nätverks- och informationssystem, användarna av sådana system och andra personer som påverkas av cyberhot". Definitionen kommer från förordning (EU) 2019/881, artikel 2.1, och NIS2-direktivet återanvänder den.
Cybersäkerhet ligger alltså inuti informationssäkerhet. En nätfiskeattack mot er mejlserver är båda. Ett utskrivet styrelseunderlag som glöms på tåget är en säkerhetsincident i vidare mening, men ingen skulle kalla det en cyberattack. Skillnaden spelar roll i praktiken, eftersom ett program som drivs enbart av IT-avdelningen ofta missar papperet, människorna och leverantörerna, och det är just där många incidenter börjar.
Ändå överlappar de kraftigt. I de flesta moderna företag ligger nästan all värdefull information i digitala system, så huvuddelen av arbetet, och av budgeten, hamnar i cybersäkerhetsåtgärder.
Informationssäkerhet jämfört med begreppen den förväxlas med
Informationssäkerhet är paraplyet, och cybersäkerhet, IT-säkerhet och dataskydd är smalare perspektiv med egna ägare och egna lagar.
Begrepp
Vad det skyddar
Typisk ägare
Huvudsaklig referens
Informationssäkerhet
Vad det skyddar
All information, i alla former
Typisk ägare
Ledningen, med en säkerhetsansvarig
Huvudsaklig referens
ISO/IEC 27001
Cybersäkerhet
Vad det skyddar
Nätverk, system, digitala data och deras användare
Typisk ägare
CISO, IT och produktteam
Huvudsaklig referens
NIS2, cybersäkerhetslagen
IT-säkerhet
Vad det skyddar
Den tekniska IT-miljön: enheter, servrar, konton
Typisk ägare
IT-drift
Huvudsaklig referens
Leverantörers och egna grundkonfigurationer
Dataskydd
Vad det skyddar
Personuppgifter och rättigheterna för de personer de beskriver
Typisk ägare
Dataskyddsombud, juridik
Huvudsaklig referens
GDPR
ISMS
Vad det skyddar
Ingen tillgång: sättet organisationen styr allt ovan
Typisk ägare
Ledningen
Huvudsaklig referens
ISO/IEC 27001, avsnitt 4 till 10
ISO 27001-certifikat
Vad det skyddar
Ingen tillgång: tredjepartsbevis på att ledningssystemet uppfyller standarden
Typisk ägare
Ledningen, certifieringsorgan
Huvudsaklig referens
Ackrediterad certifiering
Två förväxlingar orsakar mest omarbete. För det första är dataskydd inte bara en delmängd av säkerhet: GDPR omfattar också rättslig grund, ändamål och enskildas rättigheter, vilket ingen brandvägg löser. De två möts i säkerheten i behandlingen. För det andra är ett ISMS inte ett certifikat. Ni kan driva ett bra ledningssystem utan att någonsin granskas, och ett certifikat visar bara att en revisor kontrollerade systemet vid en viss tidpunkt.
Vad är ett ISMS?
Ett ISMS, ledningssystem för informationssäkerhet, är den uppsättning policyer, roller, processer och dokumentation som en organisation använder för att hitta sina informationsrisker, besluta vad den ska göra åt dem och kontrollera att besluten fungerar.
De mest kända kraven på ett ISMS finns i ISO/IEC 27001, som ges ut av ISO och IEC. Standarden beskriver ett ledningssystem, inte en teknisk produkt, och logiken är en cykel: planera, genomföra, följa upp och förbättra. I vardagliga termer har ett ISMS sex delar:
- Omfattning och sammanhang. Vilka delar av verksamheten, vilka platser och vilka system som ingår, och vilka lagar och kundkrav som gäller.
- Ledning och policy. Ledningen sätter riktningen, accepterar kvarvarande risk och ger arbetet tid och pengar.
- Riskanalys och riskbehandling. Ni identifierar vad som kan gå fel med den information som spelar roll, bedömer det och väljer åtgärder. Vår steg-för-steg-guide till riskanalys för informationssäkerhet visar metoden.
- Åtgärder. De valda skydden, tekniska och organisatoriska: behörighetsstyrning, säkerhetskopior, leverantörsvillkor, utbildning, incidenthantering.
- Mätning och uppföljning. Internrevisioner, mätetal och en ledningens genomgång som tittar på vad som faktiskt hände.
- Förbättring. Avvikelser och incidenter leder till förändringar, och cykeln börjar om.
Det som gör det till ett system är kopplingen mellan delarna. En åtgärd finns för att en risk motiverade den, någon äger den och uppföljningen visar om den fungerar. En pärm med policyer utan riskanalys bakom är dokumentation, inte ett ISMS. Vill ni gå igenom avsnitten, kontrollerna i bilaga A och hur certifieringsrevisioner går till, läs ISO 27001 förklarat, som går djupare in i själva standarden.
Behöver ni ett ISMS, och måste det vara ISO 27001?
De flesta medelstora företag behöver någon form av ISMS, antingen för att lagen kräver riskbaserad säkerhetsstyrning eller för att kunderna gör det, men lagen föreskriver inte ISO 27001.
Per november 2026 kräver artikel 21.2 i NIS2-direktivet (EU) 2022/2555 att väsentliga och viktiga entiteter bland annat har "riskanalys och policyer för informationssystemens säkerhet", incidenthantering, kontinuitet i verksamheten, säkerhet i leveranskedjan och policyer för att bedöma om åtgärderna är effektiva. Det är ett ISMS i allt utom namnet. I Sverige gäller skyldigheterna genom cybersäkerhetslagen (SFS 2025:1506), och sedan den 1 juli 2026 är Försvarets radioanstalt (FRA) gemensam kontaktpunkt enligt NIS2, genom den ändrade cybersäkerhetsförordningen (SFS 2026:623). Läs vad NIS2 och cybersäkerhetslagen innebär i praktiken för omfattning och rapportering.
Utanför lagen kommer trycket oftast från kunderna. Upphandlingsformulär frågar efter en säkerhetspolicy, en riskprocess och en incidentrutin, och större köpare frågar efter ett certifikat. ISO 27001 blir då det gemensamma språket, men arbetsordningen är densamma i båda fallen: bygg ledningssystemet först och ta ställning till certifiering senare.
Hur kommer ett medelstort företag igång med ett ISMS?
Börja litet och på riktigt: en avgränsning, en riskanalys, ett fåtal åtgärder med ägare och ett datum för uppföljning i kalendern.
- Utse en ägare i ledningen och en säkerhetsansvarig som har tid för arbetet.
- Avgränsa omfattningen till den del av verksamheten som kunder och lagar bryr sig mest om, till exempel produktplattformen och supporten runt den.
- Lista den information som spelar roll, var den finns och vem som äger den, inklusive papper och leverantörers system.
- Gör en första riskanalys med de personer som utför arbetet, inte bara IT.
- Välj och fördela åtgärder för de största riskerna, med en deadline och ett sätt att se att varje åtgärd fungerar.
- Skriv korta policyer som beskriver vad ni faktiskt gör, och utbilda sedan personalen i de delar som berör dem.
- Följ upp efter tre till sex månader, justera och vidga omfattningen när cykeln väl går runt.
Det vanliga misstaget är att börja med dokumenten. Mallar är lätta att fylla i och svåra att leva efter. Att börja med riskanalysen håller arbetet kopplat till det som faktiskt kan skada verksamheten.
Devies
Vill ni ha en second opinion?
Devies, en produkt- och utvecklingskonsult i Göteborg, arbetar med frågor som den här tillsammans med nordiska produkt- och IT-team. Berätta var ni står så föreslår vi ett rimligt första steg.
Vanliga frågor
Är cybersäkerhet samma sak som informationssäkerhet?
Nej. Informationssäkerhet omfattar all information en organisation är beroende av, i alla former: digitala filer, pappersdokument och det människor vet och säger. Cybersäkerhet är den del som skyddar nätverk, system, digitala data och deras användare mot cyberhot. I praktiken överlappar de kraftigt, eftersom den mesta värdefulla informationen är digital, men ett program som bara omfattar cybersäkerhet missar ofta papper, människor och leverantörsrutiner.
Vad står ISMS för?
ISMS står för information security management system, på svenska ledningssystem för informationssäkerhet. Det är sättet en organisation styr informationssäkerheten: omfattning, policy, roller, riskanalys, valda åtgärder, mätning och förbättring, upprepat i en cykel. ISO/IEC 27001 anger kraven på ett ISMS, men begreppet beskriver själva ledningssystemet, inte det certifikat ett företag kanske har.
Måste vi vara ISO 27001-certifierade för att ha ett ISMS?
Nej. Ett ISMS är ett arbetssätt, och ett certifikat är ett tredjepartsbevis på att arbetssättet uppfyller ISO/IEC 27001. Många företag driver ett ISMS baserat på standarden utan att vara certifierade, och avgör senare om kunder eller upphandlingar gör certifieringen värd revisionsarbetet. Per november 2026 kräver varken NIS2 eller cybersäkerhetslagen ISO 27001-certifiering.
Vem ska äga informationssäkerheten i ett företag?
Ledningen äger den, eftersom beslut om informationssäkerhet är affärsbeslut om vilka risker som accepteras och vad som ska kosta. Det dagliga arbetet leds oftast av en CISO eller säkerhetsansvarig, medan varje system eller informationsmängd har en namngiven ägare i verksamheten. IT driver många av de tekniska åtgärderna, men om IT görs till ensam ägare blir risker kring papper, människor och leverantörer ofta utan ansvarig.
Källor
- Förordning (EU) 2019/881 (EU:s cybersäkerhetsakt), artikel 2.1, definition av cybersäkerhet
- Direktiv (EU) 2022/2555 (NIS2), artiklarna 6 och 21
- Cybersäkerhetslag (2025:1506), Sveriges riksdag
- SFS 2026:623, Förordning om ändring i cybersäkerhetsförordningen (2025:1507), i kraft 1 juli 2026
- ISO/IEC 27001:2022, Information security management systems, ISO










