Före checklistor, framgångskriterier och granskningar hjälper det att veta vad som faktiskt gör en webbplats användbar för människor som ser, hör, rör sig eller tänker på olika sätt. Här är byggstenarna, och en första kontroll ni kan göra själva.
Webbtillgänglighet betyder att personer med funktionsnedsättning kan uppfatta, förstå, navigera och interagera med en webbplats. I praktiken vilar den på några byggstenar: en riktig sidstruktur, textalternativ, tillräcklig kontrast, fullt stöd för tangentbord, formulär med etiketter, innehåll som klarar zoom, textade medier och ingen påtvingad rörelse. WCAG 2.2 gör om dem till testbara kriterier.
Webbtillgänglighet presenteras ofta som en lång lista med tekniska regler. Bakom listan finns ett litet antal idéer som varje designer, redaktör och utvecklare kan förstå. Guiden är skriven av Devies, ett produkt- och utvecklingskonsultbolag i Göteborg, för marknads-, produkt- och digitala team som vill ha grunderna först. När ni är redo för detaljerna tar vår guide till WCAG 2.2 i praktiken och vår checklista för WCAG 2.2 AA vid.
Vad är webbtillgänglighet?
Webbtillgänglighet är att designa och bygga webbplatser så att personer med funktionsnedsättning kan använda dem, även de som använder hjälpmedel som skärmläsare, förstoring, röststyrning eller kontaktstyrning.
W3C:s introduktion till webbtillgänglighet beskriver målet som att människor ska kunna uppfatta, förstå, navigera och interagera med webben, och tar med alla funktionsnedsättningar som påverkar åtkomsten: hörsel, kognition, neurologi, rörelse, tal och syn. Där står också att samma arbete hjälper personer med tillfälliga eller situationsbundna begränsningar, som en bruten arm eller starkt solljus, och äldre personer vars förmågor förändras med åldern.
Den internationella standarden är Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.2, en W3C-rekommendation. Den ordnar kraven under fyra principer: innehållet ska vara möjligt att uppfatta, hanterbart, begripligt och robust. Dess 13 riktlinjer innehåller testbara framgångskriterier på tre nivåer, A, AA och AAA. Nivå AA är den som de flesta lagar och avtal hänvisar till.
Hur använder människor webben på olika sätt?
Människor använder webben genom olika sinnen och inmatningssätt, och en tillgänglig webbplats fungerar för alla dem i stället för för ett enda förutsatt sätt.
Sätt att använda webben
Vem som använder det
Vad webbplatsen måste erbjuda
Skärmläsare (tal eller punktskrift)
Vem som använder det
Blinda och många med nedsatt syn
Vad webbplatsen måste erbjuda
Riktiga rubriker, etiketter, textalternativ, begripliga länktexter
Förstoring och zoom
Vem som använder det
Personer med nedsatt syn, många äldre
Vad webbplatsen måste erbjuda
Layout som flödar om utan vågrät rullning eller överlapp
Bara tangentbord eller kontakt
Vem som använder det
Personer med rörelsenedsättning, många vana användare
Vad webbplatsen måste erbjuda
Varje funktion nåbar och synlig med tangentbordet
Röststyrning
Vem som använder det
Personer som inte kan använda mus eller tangentbord
Vad webbplatsen måste erbjuda
Synliga etiketter som stämmer med kontrollernas tillgängliga namn
Undertexter och transkriptioner
Vem som använder det
Döva och hörselskadade, alla som sitter på ett tyst kontor
Vad webbplatsen måste erbjuda
Textversioner av tal och viktiga ljud
Enkel struktur och tydligt språk
Vem som använder det
Personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller inlärningssvårigheter, de som läser på ett andraspråk
Vad webbplatsen måste erbjuda
Tydliga rubriker, korta meningar, konsekvent navigation, ingen tidspress
Ha tabellen i huvudet när ni läser byggstenarna nedan. Var och en finns för att en grupp verkliga människor är beroende av den.
Vilka är byggstenarna i en tillgänglig webbplats?
En tillgänglig webbplats vilar på åtta byggstenar, och får ni dem rätt försvinner de flesta hinder som människor stöter på i praktiken.
- En riktig sidstruktur. En H1, rubriker i logisk ordning, listor uppmärkta som listor och landmärken för sidhuvud, navigation, huvudinnehåll och sidfot. Skärmläsaranvändare hoppar mellan rubriker på samma sätt som seende skummar.
- Textalternativ. Informativa bilder får en alt-text som säger vad bilden förmedlar, dekorativa bilder får tom alt-text så att de hoppas över. Knappar som bara är ikoner behöver ett tillgängligt namn.
- Tillräcklig kontrast. Brödtext behöver ett kontrastförhållande på minst 4,5:1 mot bakgrunden och stor text minst 3:1. Kontroller och deras tillstånd måste också sticka ut från omgivningen.
- Fullt stöd för tangentbord. Varje länk, knapp, meny och dialog ska fungera med tangentbordet, i en rimlig ordning, med en fokusmarkering som alltid syns. Inget får fånga fokus.
- Formulär med etiketter som förlåter misstag. Varje fält har en synlig etikett, fel beskrivs i text och kopplas till fältet, och obligatoriska fält markeras med mer än bara färg.
- Innehåll som klarar zoom. Texten kan förstoras till 200 procent, och sidan flödar om till en 320 pixlar bred vy utan vågrät rullning eller innehåll som överlappar.
- Tillgängliga medier. Förinspelad video med tal har undertexter, ljud har en transkription, och inget viktigt förmedlas bara med ljud.
- Ingen påtvingad rörelse och inga tvingande tidsgränser. Karuseller och animationer går att pausa, inget blinkar, och användarna kan förlänga eller stänga av tidsgränser.
Inget av detta kräver särskild teknik. Det handlar mest om att använda HTML-elementen till det de är gjorda för, skriva tydligt och designa varje tillstånd, även fokus och fel. Vår artikel om tillgänglighet från design till kod visar hur ni fördelar arbetet mellan design, innehåll och utveckling så att byggstenarna byggs in i stället för att lappas på i efterhand.
Hur kontrollerar ni grunderna själva på 30 minuter?
Grunderna i webbtillgänglighet går att kontrollera på vilken sida som helst på ungefär en halvtimme, med en webbläsare, ett tangentbord och inga särskilda verktyg. W3C:s Easy Checks beskriver liknande första kontroller mer utförligt. Välj en viktig sida, som startsidan eller ett kontaktformulär, och gå igenom stegen:
- Koppla ur musen. Tryck Tab genom hela sidan. Når och använder ni varje länk och kontroll, och ser ni alltid var fokus är?
- Zooma till 200 procent. Använd webbläsarens zoom. Går texten fortfarande att läsa utan att rulla i sidled, och överlappar ingenting?
- Titta på rubrikerna. Lista rubrikerna med ett gratis webbläsartillägg eller utvecklarverktygen. Blir de en rimlig disposition?
- Kontrollera bilderna. Har informativa bilder en begriplig alternativtext, och är dekorativa bilder tysta?
- Kontrollera kontrasten. Testa ljusgrå text, text över bilder och platshållartext med ett verktyg för kontrastkontroll.
- Skicka ett formulär med fel. Beskrivs felen i ord, bredvid fältet, och inte bara med rött?
- Spela upp en video. Finns det undertexter, och stämmer de?
Det här är en första kontroll, ingen granskning. Den hittar många av de vanligaste problemen, men kan inte avgöra om en webbplats uppfyller WCAG.
Vilka lagar kräver webbtillgänglighet i Sverige?
Två svenska lagar kräver webbtillgänglighet, en för offentlig sektor och en för vissa konsumenttjänster som företag erbjuder.
Per november 2026 omfattas offentliga aktörer av lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service, DOS-lagen, med DIGG som tillsynsmyndighet. Företag som erbjuder vissa konsumenttjänster, bland annat e-handel, banktjänster för konsumenter, elektronisk kommunikation och e-böcker, omfattas av lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet, som gäller sedan den 28 juni 2025. Tjänster som tillhandahålls av mikroföretag är undantagna från lagens tillgänglighetskrav. För e-handel, banktjänster och elektroniska kommunikationstjänster är PTS tillsynsmyndighet.
Enligt DOS-lagen kräver DIGG:s föreskrifter (MDFFS 2019:2 i lydelsen enligt MDFFS 2021:2, 5 §) den europeiska standarden EN 301 549 V3.2.1 bilaga A, vilket innebär WCAG 2.1 AA. Lag (2023:254) och förordning (2023:676) anger ingen standard, och en harmoniserad standard ger presumtion om överensstämmelse först när den har hänvisats till i EU:s officiella tidning; per november 2026 har ingen sådan hänvisning enligt tillgänglighetsdirektivet hittats. EN 301 549 version 4.1.1, som bygger på WCAG 2.2, publicerades i september 2026 och har ännu inte hänvisats till. Bygger ni mot WCAG 2.2 AA nu uppfyller ni båda målen.
Devies
Vill ni ha en second opinion?
Devies, en produkt- och utvecklingskonsult i Göteborg, arbetar med frågor som den här tillsammans med nordiska produkt- och IT-team. Berätta var ni står så föreslår vi ett rimligt första steg.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan webbtillgänglighet och användbarhet?
Webbtillgänglighet handlar om huruvida personer med funktionsnedsättning över huvud taget kan använda en webbplats, även med hjälpmedel. Användbarhet handlar om hur lätt och effektivt människor i allmänhet kan använda den. De två överlappar mycket: tydlig struktur, läsbar text och formulär som förlåter misstag hjälper alla. Men en webbplats kan vara trevlig för de flesta och ändå omöjlig att använda med tangentbord eller skärmläsare.
Är webbtillgänglighet ett lagkrav i Sverige?
Ja, för många organisationer. Offentliga aktörer omfattas av DOS-lagen, lag (2018:1937), med DIGG som tillsyn. Sedan den 28 juni 2025 omfattas företag som erbjuder vissa konsumenttjänster, som e-handel, banktjänster för konsumenter och e-böcker, av lag (2023:254), där PTS har tillsyn över e-handel och banktjänster. Mikroföretag är undantagna för tjänster. Andra företag kan ändå möta tillgänglighetskrav i avtal och offentlig upphandling.
Gör tillgänglighetsöverlägg eller plugins en webbplats tillgänglig?
Inget verktyg kan göra en webbplats tillgänglig på egen hand. W3C skriver att inget verktyg ensamt kan avgöra om en webbplats uppfyller tillgänglighetsstandarder, och detsamma gäller verktyg som försöker rätta till den. Hinder som saknade etiketter, dålig struktur eller tangentbordsfällor sitter i koden och innehållet och måste åtgärdas där. Överlägg kan också störa de hjälpmedel som användarna redan förlitar sig på.
Var ska ett litet team börja med webbtillgänglighet?
Börja med de sidor och flöden som betyder mest för verksamheten, som startsidan, kontaktformuläret eller kassan. Gör kontrollen på 30 minuter i den här guiden, åtgärda det ni hittar och bygg in åtgärderna i komponenterna så att de följer med till varje sida. Lägg sedan till en automatisk kontroll i publicerings- eller byggflödet och planera en manuell granskning före nästa större release.
Källor
- W3C WAI: Introduction to Web Accessibility
- W3C: Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.2
- W3C WAI: Easy Checks, A First Review of Web Accessibility
- W3C WAI: Evaluating Web Accessibility Overview
- Riksdagen: Lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet
- PTS: Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet










