En metod som ett medelstort företag kan driva med egen personal på några workshoppar: vad ni förbereder, de åtta stegen, hur riskregistret ska se ut och när ni gör om analysen.
En riskanalys för informationssäkerhet tar reda på vad som kan skada den information verksamheten är beroende av, bedömer varje risk efter sannolikhet och konsekvens och avgör vad ni ska göra åt den. Ni förbereder omfattning och skalor, listar informationen som spelar roll, identifierar hot och svagheter, bedömer, prioriterar, väljer åtgärd, utser ägare och gör om det när något ändras.
De flesta företag vet redan vad de oroar sig mest för. Det som saknas är ett upprepbart sätt att jämföra riskerna, motivera kostnaderna och visa en kund eller tillsynsmyndighet varför just de här åtgärderna valdes. Guiden är skriven av Devies, ett produkt- och utvecklingskonsultbolag i Göteborg, för IT-chefer, säkerhetsansvariga och chefer som ska göra en riskanalys för informationssäkerhet, ofta för första gången. Den bygger på arbetssätten i ISO/IEC 27005 och NIST SP 800-30, men metoden är hållen liten nog för ett företag med några hundra anställda.
Vad är en riskanalys för informationssäkerhet?
En riskanalys för informationssäkerhet är en strukturerad genomgång av vad som kan gå fel med informationens konfidentialitet, riktighet eller tillgänglighet, hur troligt det är, hur mycket det skulle skada och vad ni tänker göra åt det.
Några definitioner håller arbetet exakt:
- En risk är kombinationen av en händelse som kan inträffa och dess konsekvens för verksamheten, till exempel "en leverantörs supportkonto tas över och kunddata laddas ner".
- Ett hot är det som kan orsaka händelsen: en kriminell grupp, ett slarvfel, ett strömavbrott.
- En sårbarhet är svagheten som hotet utnyttjar: ett delat lösenord, en saknad säkerhetskopia, en server som inte har patchats.
- Riskbehandling är beslutet ni fattar: minska risken, undvika den, dela den, till exempel genom avtal eller försäkring, eller acceptera den.
Ordet riskbedömning används ofta för samma sak, och på engelska heter det information security risk assessment. Strikt taget omfattar bedömningen att identifiera, analysera och värdera, medan analysen är mittendelen, men ingen behöver bråka om skillnaden på en workshop. Riskanalysen är också något annat än hotmodellering. Hotmodellering tittar på ett enskilt systems design och dataflöden, riskanalysen på hela verksamheten. Bygger ni mjukvara behöver ni båda: riskanalysen visar vilka system som är värda en workshop i hotmodellering.
Vad behöver ni innan ni börjar?
Ni behöver en tydlig omfattning, överenskomna skalor och rätt personer i rummet, annars blir varje bedömning en åsikt.
NIST SP 800-30 Revision 1, NIST:s vägledning för riskbedömningar, delar upp processen i fyra steg: förbereda, genomföra, kommunicera resultatet och underhålla. Förberedelsen är det steg som flest hoppar över. Kom överens om det här före första workshoppen:
- Omfattning. Ett verksamhetsområde, en produkt eller en process åt gången, till exempel "order till leverans" eller "kundportalen och supporten runt den".
- Skalor. Tre till fem nivåer för sannolikhet och för konsekvens, var och en med en enkel beskrivning. "Hög konsekvens: kunderna kan inte beställa på mer än ett dygn, eller personuppgifter om många kunder exponeras."
- Riskaptit. Vilken nivå ledningen accepterar utan vidare åtgärder, och vem som får acceptera högre risker.
- Deltagare. De som driver processen till vardags, någon från IT, en person som känner leverantörerna och en beslutsfattare till det avslutande mötet.
Hur gör ni en riskanalys, steg för steg?
Gör riskanalysen i åtta korta steg, från informationen ni skyddar till ägaren som agerar, och för in varje steg i ett och samma register.
- Lista information och system som ingår. Kundregister, priser, källkod, avtal, produktionsdata och de system och leverantörer som har dem, inklusive papper och delade mappar.
- Värdera varje post. Bedöm hur illa det vore om informationen läckte, ändrades utan behörighet eller inte gick att nå. Den här informationsklassningen visar var ansträngningen ska läggas.
- Identifiera hot. För de högst värderade posterna: vem eller vad kan orsaka skada? Kriminella, insiders, misstag, leverantörer, avbrott, fysiska händelser.
- Identifiera sårbarheter och befintliga skydd. Notera svagheterna varje hot kan utnyttja och de skydd som redan finns, så att ni bedömer läget som det är och inte värsta tänkbara fall.
- Bedöm sannolikhet och konsekvens. Använd de överenskomna skalorna. Diskutera oenighet kort och skriv ner både siffran och resonemanget bakom den.
- Värdera och prioritera. Jämför varje risk med riskaptiten. Risker över nivån går vidare till behandling, resten dokumenteras och accepteras.
- Välj åtgärd och ägare. För varje prioriterad risk väljer ni ett alternativ, den konkreta åtgärden, en ägare och ett datum. Bedöm vilken kvarvarande risk ni räknar med efter åtgärden.
- Få acceptans och kommunicera. Ledningen accepterar de kvarvarande riskerna skriftligt, och de som berörs får veta vad som ändras för dem.
En riskanalys är bara användbar om den slutar i beslut. Om steg 7 ger en lista med punkter att "överväga" och ingen ägare är analysen inte klar.
Hur ser ett bra riskregister ut?
Ett bra riskregister är en enda tabell som vem som helst i ledningen kan läsa på fem minuter, med en rad per risk och beslutet synligt på varje rad.
Raderna nedan är ett påhittat exempel för ett medelstort produktföretag, inte data från en verklig organisation.
Risk
Sannolikhet
Konsekvens
Behandling
Ägare
Kvarvarande
Ransomware krypterar affärssystemet och dess säkerhetskopior
Sannolikhet
Medel
Konsekvens
Hög
Behandling
Minska: offlinekopior, testad återställning
Ägare
IT-chef
Kvarvarande
Låg
Leverantörens supportkonto används för att ladda ner kunddata
Sannolikhet
Medel
Konsekvens
Hög
Behandling
Minska: MFA, tidsbegränsad åtkomst, loggning
Ägare
Kundtjänstchef
Kvarvarande
Medel
Fakturabedrägeri genom ändrat bankkonto
Sannolikhet
Hög
Konsekvens
Medel
Behandling
Minska: återuppringning på känt nummer
Ägare
Ekonomichef
Kvarvarande
Låg
Vattenskada på kontoret förstör pappersavtal
Sannolikhet
Låg
Konsekvens
Låg
Behandling
Acceptera och skanna viktiga avtal
Ägare
Kontorschef
Kvarvarande
Låg
Håll registret levande. Varje rad bör länka till åtgärden i ert ärendeverktyg, och ägaren rapporterar status på ledningens genomgång. Devies såg värdet av det i arbetet med Zenseact, där interna processer för riskanalyser av molnplattformar och applikationer anpassades och säkerhetskrav översattes till utvecklingsuppgifter. Läs mer i kundcaset om Zenseact.
Hur ofta ska ni göra om riskanalysen?
Gör om riskanalysen minst en gång om året och varje gång något viktigt ändras, eftersom riskerna flyttar sig med era system, leverantörer och hot.
Vanliga utlösare är ett nytt system eller en stor ny leverantör, en omorganisation, en allvarlig incident, en ny lag eller ett stort kundkrav. För företag som omfattas av NIS2 är skyldigheten uttrycklig. Per november 2026 nämner artikel 21.2 a i NIS2-direktivet (EU) 2022/2555 "riskanalys och policyer för informationssystemens säkerhet" först bland minimiåtgärderna, och artikel 21.1 kräver åtgärder som står i proportion till entitetens exponering, storlek och sannolikheten för och allvaret i incidenter. I Sverige gäller skyldigheterna genom cybersäkerhetslagen.
Produktföretag har ett skäl till. Cyberresiliensförordningen (EU) 2024/2847, Cyber Resilience Act, kräver i artikel 13.2 och 13.3 en dokumenterad bedömning av cybersäkerhetsrisker för varje produkt med digitala element, som uppdateras under supportperioden. Det är en analys på produktnivå, men samma skalor och samma registerformat gör den lättare att genomföra.
Riskanalysen är motorn i ett ledningssystem för informationssäkerhet. Hur den hänger ihop med policyer, åtgärder och uppföljning beskriver vi i informationssäkerhet och cybersäkerhet, och vad ett ISMS är.
Devies
Vill ni ha en second opinion?
Devies, en produkt- och utvecklingskonsult i Göteborg, arbetar med frågor som den här tillsammans med nordiska produkt- och IT-team. Berätta var ni står så föreslår vi ett rimligt första steg.
Vanliga frågor
Hur lång tid tar en riskanalys för informationssäkerhet?
För ett verksamhetsområde i ett medelstort företag kan ni räkna med ett förberedande möte, två eller tre workshoppar på två till tre timmar och ett beslutsmöte med ledningen. Första omgången tar längst tid, eftersom ni måste enas om skalor och lista informationstillgångarna. Senare uppdateringar går fortare, eftersom ni går igenom ett befintligt register i stället för att börja från noll. Större omfattningar bör delas upp i flera analyser.
Vad är skillnaden mellan riskanalys och riskbedömning?
I vardagligt tal betyder orden samma sak. I ISO:s terminologi är riskbedömning hela kedjan där risker identifieras, analyseras och värderas, medan riskanalys är mittendelen, där ni förstår risken och uppskattar sannolikhet och konsekvens. För ett företag som gör sin första analys spelar skillnaden sällan roll. Det viktiga är att arbetet slutar i beslut om åtgärder med namngivna ägare.
Vilken metod ska vi använda för riskanalysen?
Börja med en enkel kvalitativ metod: tre till fem nivåer för sannolikhet och konsekvens, beskrivna i vanliga affärstermer, och ett gemensamt register. Både ISO/IEC 27005 och NIST SP 800-30 beskriver den typen av arbetssätt. Kvantitativa metoder som uppskattar belopp och sannolikheter kan hjälpa vid ett fåtal stora beslut, men de kräver data som de flesta medelstora företag inte har i början.
Vilka ska vara med i riskanalysen?
Bjud in de personer som driver verksamhetsprocessen som ingår, någon från IT som känner systemen, en person med ansvar för leverantörerna och, till det sista mötet, en chef som kan acceptera risker och godkänna kostnader. Säkerhetsspecialister leder arbetet och utmanar bedömningarna. Lämnas analysen helt till IT missas ofta konsekvenserna för verksamheten, pappersrutinerna och leverantörsriskerna.










