Säkerhet inbyggd i utvecklingsflödet

Säkerhet inbyggd i utvecklingsflödet

Hur ni bygger in OWASP-kontroller, beroendeskanning och kodgranskning i CI/CD utan att bromsa teamet.

DevSecOps betyder att säkerhetskontroller körs i samma flöde som bygg, test och driftsättning, i stället för som en separat granskning strax före release. I praktiken handlar det om några få automatiska spärrar i CI/CD, tydligt ägarskap för fynden och OWASP Top 10 som gemensam referens för vilka risker kontrollerna ska fånga. Målet är inte fler verktyg, utan att färre sårbarheter når produktion och att de som gör det upptäcks och åtgärdas snabbare.

Den här guiden är skriven för er som ansvarar för en utvecklingsorganisation och vill veta var ni ska börja, vad som bör stoppa en release och hur ni mäter om arbetet ger effekt.

Vilka risker ska kontrollerna fånga? OWASP Top 10

OWASP Top 10 är en allmänt använd sammanställning av de vanligaste och mest allvarliga riskerna i webbapplikationer. Den senaste versionen, OWASP Top 10:2025, innehåller:

  1. A01 Broken Access Control
  2. A02 Security Misconfiguration
  3. A03 Software Supply Chain Failures
  4. A04 Cryptographic Failures
  5. A05 Injection
  6. A06 Insecure Design
  7. A07 Authentication Failures
  8. A08 Software or Data Integrity Failures
  9. A09 Security Logging and Alerting Failures
  10. A10 Mishandling of Exceptional Conditions

Två saker är värda att notera för den som planerar sitt application security-arbete. För det första har leverantörskedjan fått en egen kategori (A03). Beroenden, byggverktyg och paketregister är alltså en del av angreppsytan, inte bara er egen kod. För det andra går flera av riskerna inte att hitta med en skanner. Bristande behörighetskontroll och osäker design (A01 och A06) kräver att någon förstår vad applikationen ska tillåta, vilket är skälet till att secure by design och hotmodellering hör hemma tidigt i arbetet.

Använd listan som ett gemensamt språk, inte som en fullständig kravspecifikation. För mer detaljerade, testbara krav finns OWASP Application Security Verification Standard (ASVS).

Spärrar i pipelinen: vad ska stoppa en release?

Det vanligaste misstaget är att slå på alla kontroller som blockerande från dag ett. Resultatet blir hundratals fynd, röda byggen och ett team som lär sig att ignorera varningarna. Börja i stället med att låta nya kontroller rapportera utan att blockera, sortera bort brus och skärp sedan gränsen stegvis.

En rimlig grundprincip: blockera på det som är nytt, allvarligt och åtgärdbart. Befintliga fynd hanteras i en egen backlog med prioritet och tidsgräns.

Four pipeline checkpoints from pull request to production, with the first two able to stop a release

Kontrollpunkt

Vad som körs

Blockerar release?

Pull request

Vad som körs

Hemlighetsskanning, SAST på ändrad kod, beroendekontroll av nya paket

Blockerar release?

Ja, för exponerade hemligheter och kritiska nya fynd

Bygg

Vad som körs

SCA på hela beroendeträdet, SBOM genereras, signering av artefakter

Blockerar release?

Ja, för kända kritiska sårbarheter med tillgänglig fix

Testmiljö

Vad som körs

DAST mot driftsatt applikation, kontroll av konfiguration och infrastruktur som kod

Blockerar release?

Oftast varning först, blockering när falsklarmen är under kontroll

Produktion

Vad som körs

Löpande bevakning av nya sårbarheter i befintliga beroenden

Blockerar release?

Nej, men skapar ärenden med tidsgräns

Tabellen är ett exempel att utgå från. Var gränsen ska gå beror på produktens risknivå, hur ofta ni släpper och hur mogen er testautomation är.

SAST, DAST och SCA: vad gör de?

De tre förkortningarna dyker upp i varje diskussion om DevSecOps. De kompletterar varandra och ersätter inte varandra.

SAST, statisk analys av källkod

Analyserar koden utan att köra den och hittar mönster som injektion, osäker hantering av indata och svag kryptografi. Fungerar bäst nära utvecklaren, i editorn eller i pull requesten, där fyndet kan åtgärdas direkt. Svagheten är falsklarm, så regeluppsättningen behöver trimmas.

DAST, dynamisk testning av körande applikation

Angriper en driftsatt version utifrån, ungefär som en angripare skulle göra. Hittar felkonfiguration, saknade säkerhetshuvuden och vissa autentiseringsbrister. Kräver en stabil testmiljö och tar längre tid, så det passar ofta bättre i ett nattligt eller release-nära steg än i varje commit.

SCA, analys av beroenden

Inventerar tredjepartskomponenter och matchar dem mot kända sårbarheter och licensvillkor. Eftersom en stor del av moderna applikationer består av öppen källkod ger SCA ofta mest effekt per insats. Kombinera med en SBOM (Software Bill of Materials) så att ni snabbt kan svara på frågan "påverkas vi?" när en ny sårbarhet publiceras.

Lägg därtill hemlighetsskanning, som är billig att införa och fångar ett av de vanligaste och mest kostsamma misstagen: nycklar och lösenord i versionshistoriken.

Ägarskap: vem åtgärdar fynden?

Verktyg producerar fynd. Det är ägarskapet som avgör om något händer. Några principer som brukar fungera:

  • Teamet som äger koden äger fynden. En central säkerhetsfunktion sätter ramarna och hjälper till, men åtgärden ligger i produktteamets backlog.
  • Tidsgränser per allvarlighetsgrad. Bestäm i förväg hur snabbt kritiska, höga och medelhöga fynd ska åtgärdas, och vem som får godkänna undantag.
  • Dokumenterade undantag. Ett accepterat fynd ska ha en motivering, en ägare och ett utgångsdatum, inte bara en ignorera-flagga i verktyget.
  • Säkerhetsförankrade utvecklare. En person per team med lite extra utbildning gör ofta mer nytta än en central granskare som ser koden sist.
  • Säker kodgranskning. Lägg till ett fåtal säkerhetsfrågor i checklistan för pull requests, till exempel: kontrolleras behörighet på serversidan, valideras indata, loggas säkerhetshändelser utan känsliga data?

Ägarskapet blir också viktigare av regulatoriska skäl. EU:s cyberresiliensakt (Cyber Resilience Act, förordning (EU) 2024/2847) trädde i kraft den 10 december 2024. Skyldigheten för tillverkare att rapportera aktivt utnyttjade sårbarheter och allvarliga incidenter gäller sedan den 11 september 2026, och huvuddelen av kraven, bland annat på sårbarhetshantering under produktens supportperiod, gäller från den 11 december 2027. Om ni utvecklar produkter med digitala element för EU-marknaden är en fungerande DevSecOps-kedja med SBOM och spårbar sårbarhetshantering en stor del av förberedelsen. Vilka produkter som omfattas behöver bedömas för just er verksamhet.

Mätetal: hur vet ni att det fungerar?

Mät flöde och effekt, inte antalet verktyg. Följande mätetal är enkla att ta fram och säger mycket:

  1. Tid till åtgärd per allvarlighetsgrad, från att ett fynd skapas till att fixen är i produktion.
  2. Andel fynd som åtgärdas inom tidsgränsen.
  3. Antal öppna kritiska och höga sårbarheter i produktion över tid.
  4. Andel byggen som stoppas av säkerhetskontroller, och hur många av stoppen som var falsklarm. En hög andel falsklarm är en signal att trimma regler, inte att stänga av spärren.
  5. Täckning: hur stor del av era repon och tjänster som har SAST, SCA och hemlighetsskanning aktiverat.

Börja med en baslinje och följ upp kvartalsvis. Trenden är viktigare än den absoluta siffran.

Checklista för de första 90 dagarna

  • Inventera repon och pipelines och välj en eller två produkter att börja med.
  • Aktivera hemlighetsskanning och SCA, först i rapporterande läge.
  • Generera en SBOM i bygget.
  • Lägg till SAST i pull requests för ändrad kod.
  • Bestäm tidsgränser och undantagsprocess tillsammans med produktägarna.
  • Gör en kort hotmodellering för de mest kritiska flödena.
  • Slå på blockering för nya kritiska fynd när bruset är under kontroll.
  • Ta fram en baslinje för mätetalen ovan.

Devies

Vill ni ha en second opinion?

Devies, en produkt- och utvecklingskonsult i Göteborg, arbetar med frågor som den här tillsammans med nordiska produkt- och IT-team. Berätta var ni står så föreslår vi ett rimligt första steg.

Prata med Devies

Vanliga frågor

Blir vi långsammare om vi inför DevSecOps?

Kortsiktigt kan ni få fler stoppade byggen. Med rapporterande läge först, trimmade regler och blockering bara för nya allvarliga fynd brukar påverkan på ledtiden bli liten, samtidigt som kostsamma fynd sent i processen minskar.

Räcker det att följa OWASP Top 10?

Nej. Listan beskriver de vanligaste riskerna i webbapplikationer, inte ett fullständigt krav. För testbara krav, använd OWASP ASVS, och komplettera med hotmodellering för de risker som är specifika för er produkt.

Behöver vi både SAST, DAST och SCA från start?

Inte nödvändigtvis. Hemlighetsskanning och SCA ger ofta mest effekt för minst insats och är bra att börja med. SAST och DAST kan läggas till stegvis när ni har en process för att hantera fynden.

Källor

Here’s more

Join Our Newsletter

We handle your data according to our privacy policy.

Shopping Cart

We use cookies

We use cookies to improve your experience on this website. You may choose which types of cookies to allow and change your preferences at any time. Disabling cookies may impact your experience on this website. You can learn more by viewing our Cookie Policy.

Check out

Contact Form text

We will contact you text

We handle your data according to our privacy policy.